Factoringrisker kallas de risker som ett factoringföretag är utsatt för inom ett factoringsamarbete. Factoringriskerna påverkar godkännandet av ett factoringsamarbete men även factoringupplägget, factoringtypen och priserna. Att känna till factoringriskerna kan även vara bra för fakturasäljaren för att kunna förstå samarbetets upplägg och för att kunna styra och förbättra sin och därmed även factoringföretagets riskläge.

Alla factoringföretag bör ha en riskpolicy eller riskstrategi där det finns en tydlig beskrivning av alla risker och hur de bör hanteras.

Innehållet av en risk policy för ett factoringföretag:

1. Beskrivning av fakturasäljaren, bl.a.:

  • Endast juridiska personer (företag).
  • Storleken på målgruppen, t.ex. omsättning, maximal finansieringsgräns.
  • Branschen (vilka kan och vill finansieras).
  • Kreditvärdighet.
  • Fakturasäljarens ålder (finansieras bara etablerade företag eller även nya).

2. Beskrivning av gäldenärer (fakturasäljarens kunder)

  • Juridiska personer (företag) eller även fysiska personer (privatpersoner).
  • Storleken, t.ex. omsättning, maximal finansieringsgräns, maximal koncentration.
  • Branschen (vilka kan och vill finanserias).
  • Kreditvärdighet.

3. Befogenheter

  • Vilka medarbetare får godkänna vad.

4. Factorability av kundfordringarna
5. Kreditvärdighet av fakturasäljaren
6. Riskhantering

  • Ansvaret för riskerna.
  • Interna riskprocesser.
  • Riskövervakning.
  • Säkerheter.
  • Inkassohantering.
  • Exit strategi.

Riskerna för ett factoringinstitut – factorability och kreditvärdighet

Factoringföretag analyserar om fakturor är lämpliga för factoring och om gäldenärer (fakturasäljarens kunder) kan betala fakturan (factorability). Dessutom bedöms även fakturasäljarens kreditvärdighet. Kreditvärdigheten blir särskilt viktig när factoringföretaget måste ta regress av finansierade fakturor.

 1. Factorability

Varje factoringföretag bedömer värdet och kvaliteten av fakturorna som säljs till factoringföretaget.

1.1 Existens av fordran

Factoringföretag kontrollerar om det finns någon fordran, dvs varuleverans eller utförd tjänst bakom en faktura:

Factoring är en väldigt enkel möjlighet för fakturasäljaren att få finansiering. Det enda som behövs är en faktura. På grund av det finns det mycket bedrägerier inom factoringbranschen med så kallade luftfakturor då antingen ingenting har levererats eller köparen inte finns. Risken att det inte finns någon fordran bakom en finansierad faktura är en av de största inom factoringbranschen och trots en bra styrning av factoringriskerna förlorar factoringföretag mycket pengar på grund av bedrägeri.

1.2 Överlåtbarhet

Fakturasäljaren måste vara ägare av fordran och ha rättigheter att sälja och överlåta fakturorna. Möjliga risksituationer är:

  • Fakturan är redan överlåten till en tredje part, t.ex. som banksäkerhet eller såld till ett annat factoringföretag. I många befintliga samarbetsavtal eller säkerhetsavtal med banker/finansbolag överlåts eller säljs inte bara befintliga utan även framtida fordringar.
  • Fakturasäljaren är inte ägare utan handlar bara som agent för en tredje part eller fakturan ägs av ett annat bolag inom koncernen (dotterbolag, moderbolag).
  • Överlåtelseförbud från leverantören eller köparen.
1.3 Utförandet av tjänsten/service

Factoringföretag finansierar bara fakturor då leveransen har skett eller tjänsten utförts (kallas även Gyllene Factoringregeln). Avtalet mellan fakturasäljaren och gäldenären (fakturasäljarens kund) måste vara uppfyllt tillfullo. Om inte finns risken att gäldenären bestrider fakturan eller framställer motfordringar. Detta innebär att factoringföretaget måste regressa fakturan, dvs. återöverlåta fakturan tillbaka till fakturasäljaren som i sin tur måste återbetala finansierat belopp. Förlustrisken uppstår om fakturasäljaren inte kan återbetala fakturabeloppet.

Möjliga risksituationer avseende utförandet av tjänsten/service:

  • Delbetalningar för projektbusiness: Skulle leverantören (fakturasäljaren) gå i konkurs och projektet inte är färdigställt finns risk att gäldenären inte betalar delfakturan då hela tjänsten inte är utförd enligt avtal mellan leverantör och gäldenären. Motfordringar från gäldenärens sida är sannolik.
  • Förskottsbetalning för abonnemang: När gäldenären inte längre är övertygad att leverantören kan fullgöra sina tjänster i framtiden finns risken att gäldenären inte betalar.
  • Garantier för leveransen: Produkter kan ha en produkt-/livsgaranti. Om en leverantör går i konkurs innan garantitiden har löpt ut finns en stor sannolikhet att gäldenären inte betalar de senaste fakturorna och framställer motfordringar.
1.4 Gäldenärens betalningsförmåga

När ett factoringföretag finansierar fakturor utgår factoringföretaget från att gäldenären (fakturasäljarens kund) kan och vill betala fakturan. Om gäldenären inte betalar bär antingen factoringföretaget förlustrisken (factoring utan regress) eller factoringföretaget regressar fakturan, dvs. återöverlåter fakturan tillbaka till fakturasäljaren som i sin tur måste återbetala finansierat belopp. Förlustrisken uppstår om fakturasäljaren inte kan återbetala fakturabeloppet.

Möjliga risksituationer:

  • Gäldenärens kreditvärdighet: Factoringföretagen brukar bedöma kreditvärdigheten och betalningsförmågan hos varje gäldenär och sätter en kreditlimit tills factoringföretaget finansierar fakturor. Risken uppstår när kreditbedömningen var fel eller när kreditvärdigheten försämras.
  • Stor koncentration på gäldenären: Ju högre andel av en gäldenär avseende totala finansieringssumman desto större är sannolikheten för en större förlust när det uppträder betalningsproblem med gäldenären.
  • Dålig betalningsmoral från gäldenärer: Ju fler gäldenärer med dålig betalningsmoral desto högre är kreditrisken.
  • Tvister: Ju mer tvister desto högre är förlustrisken.
  • Bristen på tillgänglighet och samarbete: Ju svårare det är att få tag på gäldenären eller att få fakturabekräftelse desto högre är risken för tvister och en krånglig inkassoprocess.
1.5 Dilution (nedskrivning)

Oftast betalar gäldenären (fakturasäljarens kund) inte hela fakturabeloppet. Därför är det viktigt för factoringföretag att bedöma riskpotentialen av en fakturaportfölj. Målsättningen är att inte finansera för mycket och hitta rätt belåningsgrad.

Möjliga risksituationer:

  • Bonusar: Gäldenären får bonus för t ex en viss omsättning. Gäldenären drar av bonussumman från en finansierad faktura.
  • Returrätter: Gäldenären har möjlighet att returnera varor som måste krediteras. Fakturor betalas inte innan krediteringen har skett.
  • Motfordringar: En gäldenär är samtidigt leverantör till fakturasäljaren och betalar inte sina fakturor på grund av utestående leverantörsskulder.
  • Discount, rabatter, marknadsföringssubvention eller andra avdragsmöjligheter som finns i avtalen mellan fakturasäljaren och gäldenären och som dras av från en faktura som finansierats.

2. Fakturasäljarens kreditvärdighet

Kreditvärdigheten är förmågan och viljan hos en privatperson, ett företag, eller staten, att kunna återbetala sina skulder.

Inom ett factoringsamarbete kräver factoringföretaget i första hand att gäldenären (fakturasäljarens kund) betalar fakturan. Av den anledningen bedöms factorability (se ovan). Ändå måste factoringföretaget ibland ta regress, dvs. kräva pengar tillbaka från fakturasäljaren. Det finns många olika anledningar för detta, bl.a. en tvist om fakturan mellan fakturasäljaren och gäldenären, eller att gäldenären inte kan betala fakturan (factoring med regress).

När ett factoringföretag kräver tillbaka sina pengar måste fakturasäljaren omgående kunna återbetala sin skuld till factoringföretaget. Detta kan ske genom återbetalning, genom nya fakturor då utbetalningsbeloppet räknas mot skulden eller genom säkerheter som factoringföretaget innehar. Om fakturasäljaren får problem att återbetala skulderna uppstår en stor förlustrisk för factoringföretaget. För att undvika detta görs en omfattande analys av varje fakturasäljare i början av samarbetet. Analysen uppdateras regelbundet, bl.a. genom information från ett kreditupplysningsföretag eller löpande ekonomisk information från fakturasäljaren. I kreditvärdighetsanalysen ingår både så kallade mjuka och hårda kriterier.

Mjuka kriterier

  • Managementkvalitet: Vilken erfarenhet och kvalifikation har management?
  • Produkt: Är det en standardprodukt eller sofistikerad produkt? Ju mer sofistikerad desto högre är sannolikheten för tvister.
  • Företagsorganisation: Finns det tillräckligt mycket potential, erfarenhet och kvalifikation i företaget för att kunna säkerställa tillverkning, leverans, bokföring, controlling, etc?
  • Konkurrens: Hur stor är konkurrensen? Ju större konkurrens desto högre är sannolikheten att förlora marknadsandelar.
  • Fakturasäljarens strategi och vision: Vilka är bolagets mål, hur försöker man att vara/bli framgångsrik?

 Hårda kriterier

  • Balansräkning: Hur stor är soliditeten hos företaget som reserv för dåliga tider? Vilka tillgångar och skulder har företaget? Hur är förhållandet mellan kortfristiga omsättningstillgångar och kortfristiga skulder? Ses likviditetsbrist?
  • Resultaträkning: Är företaget lönsamt, hur är utvecklingen/trenden av företaget? Finns det anmärkningsvärda positioner som exempelvis fordringsnedskrivningar? Har företaget redan ett samarbete med ett annat factoringbolag?
  • Likviditet: Finns en likviditetsplan? Finns likviditetsreserver och om ja, vilka (checkkredit, kontant)? Hur är förfallostrukturen i leverantörs- och kundreskontran, syns likviditetsbrist? Finns koncentrationer i leverantörs- och kundreskontran som kan påverka företagets utveckling?

3 Sammahanget mellan kreditvärdighet och factorability

För att undvika factoringrisker och kunna styra factoringsamarbetet behövs analys av både fakturasäljarens kreditvärdighet och factorability (kundfakturornas kvalitet). Som resultat får man en rating som ger information om förlustsannolikheten inom ett factoringsamarbete.

Kreditvärdigheten och factorability är i viss grad beroende av varandra. Ju bättre en fakturasäljares kreditvärdighet är desto bättre är factorability och tvärtom. Sannolikheten att en fakturasäljare med en bra kreditvärdighet fuskar med fakturor är mycket låg. Dessutom har en mycket kreditvärdig fakturasäljare enligt erfarenhet gäldenärer med bättre betalningsförmåga och framförallt bättre betalningsbeteende. En fakturasäljare med en sämre kreditvärdighet kan ha samma bra gäldenärer som en faktursäljare med en bättre kreditvärdighet men oftast är fordringarnas factorability inte lika bra. När gäldenären inser att leverantören inte längre har en bra kreditvärdighet utnyttjas detta oftast genom betalningsbeteendet, medvetet eller omedvetet, till exempel genom att inte betala i tid, att bara betala när nästa leverans har skett eller att delbetala. Det syns även i praktiken att tvister ökar i takt med sämre kreditvärdighet från fakturasäljaren där gäldenären hänvisar till faran att leverantören (fakturasäljare) inte kan fullgöra sina förpliktelser eller då man helt enkelt inte vill betala i tid och därmed får en bra och billig leverantörskredit.