Salc: Tvistemålsklausul i ett factoring-avtal?

Vad ska man tänka på när det gäller att välja tvistemålsklausul i ett factoring-avtal? Vilka för- och nackdelar finns det med domstolsförfarande kontra skilje-domsförfarande? Vad händer om någon tvistemålsklausul inte finns i factoring-avtalet?

SALC (Stockholm Arbitration & Litigation Center) är en advokatbyrå specialiserad på affärstvister inom ett stort antal branscher men med särskild erfarenhet inom finans-branschen. SALC är, på grund av sin höga specialiseringsgrad, en relativt liten och därmed mycket effektiv advokatbyrå som erbjuder tjänster av högsta kvalité till både svenska och utländska finansbolag. Vi vill genom våra råd hjälpa Svensk Factoring och Svensk Factorings medlemmars utveckling. Här kan du läsa hur du på bästa sätt undviker tvister och, i de fall tvister inte går att undvika, hur du på bästa och mest kostnadseffektiva sätt hanterar dem.

Factoringavtalet

Ett factoringavtal är ett avtal mellan vanligtvis två parter, överlåtaren/säljaren och finansbolaget/köparen. I avtalet behöver parterna reglera ett stort antal frågor både avseende förpliktelser mellan parterna men också avseende förhållanden gentemot tredje man (vid eventuell insolvenssituation). Vanligtvis brukar tvistemålsklausulen hamna sist i avtalet och då kanske inte få den omtanke och kärlek som den behöver (parterna kanske inte tänker så noga igenom vad de avtalar om).

TVISTEMÅLSKLAUSULER

Tvistemålsklausuler kan vara av fyra olika slag: (1) domstolsklausul (2) skiljeklausul, (3) medlingsklausul, eller (4) en blandning av medlings- och skiljeklausul. Till detta kommer (5) att inget har avtalats.

1. Domstolsklausul

Parterna kan avtala att tvisten ska lösas enligt svensk domstol, samt specificera att en särskild domstol ska ha kompetens, exempelvis Stockholms tingsrätt eller Göteborgs tingsrätt. Se nedan under punkt 5 vad som gäller om inget avtalats.

Fördelar med process i domstol är att: (a) parterna endast behöver betala en mindre ansökningsavgift (fn 2 800 kronor) för domstolsprocessen, och (b) de kan få domstolens hjälp med förhandling i första stadiet av processen.

Nackdelar är att: (a) ärendet kan komma att hanteras av en domare som inte är expert på området eller som inte prioriterar kommersiella tvister, (b) det kan ta relativt lång tid, och (c) verkställigheten av domen kan vara begränsad till Sverige och EU.

2. Skiljeklausul

Skiljeklausuler är möjliga i factoringavtal eftersom avtalet i regel är mellan två företag.[1] Skiljeklausuler ger möjlighet för parterna att lösa tvisten genom en privat skiljedomstol i stället för av en allmän domstol.

Fördelar med skiljeprocessen är att: (a) ärendet kan hanteras av en eller tre skilje-domare med särskild inriktning mot finansiella instrument, (b) ärendet hanteras vanligt-vis mycket snabbare (c) verkställighet av domen är möjlig eller åtminstone enklare utanför EU avseende alla länder som har anslutit sig till 1958 års New York-konvention, (d) parterna får mer flexibilitet över processen, och (e) skiljeprocessen är skyddad av sekretess om parterna inte avtalat om annat.

Nackdelar med skiljeprocessen är att: (a) parterna får själva betala för skiljeprocessen/ skiljedomarna, ofta 20-30% av det tvistiga beloppet; (b) om det blir tvist om själva skiljeklausulen kan processen dra ut på tiden och bli ännu längre än i domstol.

Viktiga punkter att beakta gällande en skiljeklausul:

  • Institutionell klausul eller ad hoc svenska skiljedomsregler: det behöver anges särskilt om parterna vill att skiljetvisten ska hanteras enligt t.ex. SCC/ICC-regler. Skiljedomsinstitutioner har en viktig roll i processlösningen, bland annat genom att utse skiljedomare och hantera kostnaderna för skiljeförfarandet.
  • Förenklad eller vanlig skiljeprocess: det behöver anges särskilt om tvisten eller en del av tvisten ska hanteras i förenklad form. Detta innebär bl.a. att endast en skiljedomare hanterar målet vilket gör att processen går fortare.
  • En eller tre skiljemän: även avseende en skiljeprocess vilken inte är förenklad får parterna bestämma om skiljedomstolen ska bestå av en eller flera skiljedomare.

3. Medlingsklausul

Medling rekommenderas i sådana situationer där parterna kan komma att behöva lösa en tvist under konfidentiella förhållanden. Nackdelen med medling är att medlingsbeslut inte kan verkställas om parterna inte avtalar om det. Sker medling enligt lag om medling i vissa privaträttsliga tvister kan parterna begära s.k. verkställbarhetsförklaring. 

4. Kombinationsklausul 

En kombinationsklausul med olika medlings- och förhandlingskrav före skiljeförfarandet kan användas i stora komplexa avtal. Sådana skiljeklausuler ger parterna mycket flexibilitet vid hantering av processen. Till exempel kan parterna avtala att tvisten ska lösas genom en förenklad skiljeprocess om det handlar om en viss summa och genom vanlig process om det handlar om en högre summa. På samma sätt kan parterna avtala att tvisten ska hanteras genom en skiljeprocess endast efter att parterna har uteslutit medling eller någon annan form av förhandling.

5. Inget avtalat

Om inget är avtalat om behörig domstol så avgörs forumfrågan av svensk lag (om svensk lag är tillämpligt på avtalet, se nedan avseende lagval). Huvudregeln enligt svensk lag är att den domstol där svaranden har sin hemvist/säte är behörig att hantera tvisten. För att finansbolaget ska ha bättre logistik vid hantering av uppkomna tvister kan det vara bra att ange specifik domstol enligt punkt 1 ovan. Större svenska domstolar har dessutom mer erfarenhet av kommersiella tvister. Se även ovan avseende fördelar och nackdelar med domstols-förfarande.

LAGVAL

Om avtalet rör parter från olika länder är det mycket viktigt att ett lagval görs så att parterna vet vilken lands lag som ska tillämpas på avtalet. Med hänsyn till de förhållanden som gäller tredje man (vid eventuell insolvens) är det dock viktigt att utreda om ett lagval gäller även sådana förhållanden. Enligt vissa länders lagar så är det inte möjligt att göra lagval avseende processuella och sakrättsliga frågor. Om alla parter är från Sverige och avtalet har uppkommit i Sverige är svensk lag tillämplig om inte annat anges.

SLUTSATS

Med hänsyn till varje klausuls fördelar och nackdelar finns det goda grunder till att variera klausulerna för att anpassa dem till parternas specifika behov. Såsom utgångs-punkt, om det inte rör mycket stora värden, får en specifik domstolsklausul rekommen-deras. Men om det rör större värden och parter från olika länder rekommenderas en kombinationsklausul med olika alternativ baserat på värde. 

Exempel PÅ TVISTEMÅLSKLAUSULER

Domstol (Stockholms tingsrätt)

Tvister som uppstår i anledning av detta avtal ska slutligt avgöras genom svensk domstol med Stockholms tingsrätt som första instans. 

SCC

Tvister som uppstår i anledning av detta avtal ska slutligt avgöras genom skiljedom enligt Skiljedomsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. 

ICC

Samtliga tvister med anledning av eller i samband med detta avtal skall slutligt avgöras enligt Internationella Handelskammarens skiljedomsregler av en eller flera skiljemän utsedda i enlighet med dessa regler. 

Lagen om skiljeförfarande

Tvister som uppstår i anledning av detta avtal, som inte kan lösas genom förhandling mellan parterna, ska inte hänskjutas till domstol utan ska slutligt avgöras genom skiljeförfarande. 

UNCITRAL

Tvister som uppstår i anledning av detta avtal ska slutligt avgöras genom skiljedom enligt UNCITRAL:s ad hoc skiljedomsregler. 

Medling Tvist i anledning av detta avtal skall hänskjutas till medling enligt Medlingsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, om inte någon av parterna när tvist uppkommit motsätter sig detta. 

Kombinationsklausul Tvister som uppstår i anledning av detta avtal ska slutligt avgöras genom skiljeförfarande administrerat av Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC). Regler för Förenklat Skiljeförfarande ska tillämpas om det omtvistade värdet är mindre än 1 miljon kronor och om det omtvistade värdet uppgår till 1 miljon kronor eller mer ska Skiljedomsregler tillämpas. Skiljenämnden ska bestå av en skiljeman om det omtvistade värdet uppgår till mer än 1 miljon kronor men mindre än 10 miljoner kronor. Om det omtvistade värdet uppgår till 10 miljoner kronor eller mer ska skiljenämnden bestå av tre skiljemän. Det omtvistade värdet omfattar kärandens yrkande i påkallelseskriften samt genkäromål som framställts i svaret över påkallelseskriften.  

Rekommenderade tillägg avseende skiljeklausulerSkiljeförfarandets säte ska vara […]. Språket för förfarandet ska vara […]. […] lag ska tillämpas på tvisten.
[1] Jfr. Lag (1999:116) om skiljeförfarande 6 §.